Idag har jag skickat in en motion om HBTQ-kompetens i idrottsföreningar. Viktig fråga som förtjänar mer uppmärksamhet – idrottsrörelsen ska vara öppen för alla.

HBTQ-kompetens i idrottsföreningar – för alla ungdomars hälsa och lika värde

Fler än sju av tio homo- eller bisexuella killar går aldrig på sportevenemang i jämförelse med unga heterosexuella personer, av dem går var tredje kille aldrig på sportevenemang. Det finns också stora skillnader mellan hur stor andel av unga hbt-personer och unga heterosexuella personer som idrottar i idrottsföreningar. Skillnaderna är större bland killar än bland tjejer och störst är skillnaderna inom ungdomsidrotten. Det visar siffror från en enkät som Ungdomsstyrelsen genomfört.

Ungdomsstyrelsen genomförde 2010 kartläggningen ”Hon hen han”, där det framgår att unga HBT-personer mår sämre än andra ungdomar. Orsakerna till ohälsan är framför allt hot om diskriminering, våld och trakasserier. Trots att vårt föreningsliv bygger på en idé om demokratiska värderingar och alla ungdomars möjlighet att delta ser det inte alltid ut så i praktiken. Många idrottsföreningar har tydligt könsuppdelad verksamhet och en heteronormativ jargong kan utgöra ett hinder för unga HBT-personer att känna sig välkomna och delaktiga i verksamheten. Det är allvarligt, eftersom vi vet hur viktigt det är för alla ungdomars hälsa att idrotta.

Även om idrottsrörelsen idag fortfarande är mycket heteronormativ, så finns det hopp om förändring. Den senaste tiden har några kända idrottsprofiler, såsom fotbollsspelaren Anton Hysén och höjdhopperskan Kajsa Bergqvist, ”kommit ut” – de är viktiga förebilder för alla ungdomar. Det är emellertid minst lika viktigt att det finns en medvetenhet och en öppen inställning till HBTQ-frågor även i vårt lokala föreningsliv, därför yrkar jag:

• att Fritids- och folkhälsonämnden får i uppdrag att ta fram åtgärder för ökad HBTQ-kompetens i Borås idrottsföreningar – för alla ungdomars hälsa och lika värde

Dela

Filed under: Uncategorized by Ida Legnemark
Tags: « hbtq »
No Comments »

Efter att ha fått vår korta artikel om varför (V)i vill förbjuda bemanningsföretag ifrågasatt av Henrik Bäckström, förbundsdirektör för bemanningsbranschen, skrev jag och Fredrich ett svar. Det publicerades i BT idag, men du kan så klart även läsa det här:

Henrik Bäckström sjunger i en replik till oss bemanningsbranschens lov. Hans största invändning mot att Vänsterpartiet vill förbjuda bemanningsföretag tycks vara att han menar att det är märkligt att ett arbetarparti ”gör skillnad på arbetare och arbetare”. Det är ett mycket märkligt argument, då Vänsterpartiets förslag går ut på att ge alla arbetare trygga jobb. Så är det inte i nuläget. Många, framför allt ungdomar, som jobbar inom bemanning vet inte från en dag till en annan om de ska jobba eller inte dagen därpå. De vet inte om lönen ska räcka. De vet inte om de ska få behålla sitt jobb eller inte. Det är inte Vänsterpartiet som gör skillnad på arbetare och arbetare. Det är bemanningsbranschen som bidrar till att dela in de som jobbar i ett a- och ett b-lag på arbetsmarknaden.

Henrik Bäckström menar vidare att det inte finns några belägg för att ”LAS rundas och att fack undviks”. Ha! Listan kan göras lång över skamligt agerande på den svenska arbetsmarknaden, där bemanningsföretag använts just i dessa syften. Låt oss peka på några: Urban Outfitters i Stockholm svarade, som en

reaktion på de anställdas krav på kollektivavtal, med att säga upp alla som inte ville gå över till ett bemanningsföretag. Ett annat uppmärksammat fall var när Lagenas lager i Jordbro sade upp personal och tog in bemanningspersonal i stället, vilket ledde till en vild strejk på arbetsplatsen där polis tillkallades. Företaget Tollo Linear i Kristianstad anlitar bemanningsföretag i stället för att återanställa personal som sagts upp. Detta trots att flera av de uppsagda har rätt till återanställning i enlighet med lagen om anställningsskydd (LAS). Företaget Oden Anläggning, som har verksamhet över hela landet, har aviserat att man tänker sparka 58 bergsarbetare och i stället, godtyckligt, återanställa de man själv vill via bemanningsföretag. Listan kan göras längre, detta är bara några axplock som visar på problematiken med bemanningsföretag.

Avslutningsvis kan vi konstatera att Henrik Bäckström må ha erfarenhet av att vara förbundsdirektör för bemanningsföretagen, men vi frågar oss: har han kunskap om hur det är att jobba ute på golvet, som bemanningspersonal? Det har vi och våra kamrater. Vi kan rekommendera Henrik Bäckström att prova på en vardag av osäkerhet, där han med en timmas varsel får veta om han ska jobba eller inte, där han aldrig vet vilken månadslön han ska få, där han inte vågar sjukanmäla sig utan går till jobbet ändå för att inte sorteras bort, där han inte är en naturlig del av arbetsgemenskapen utan bara en inhyrd. Det skulle vara en nyttig erfarenhet för Henrik Bäckström, tyvärr är det vardag för mängder av bemanningsanställda.

Alla människor har rätt till ett arbete. Alla som arbetar har rätt till trygghet på jobbet. Därför står vi fast vid vår kritik av bemanningssystemet.

Ida Legnemark (V)

Fredrich Legnemark (V)

Dela

Filed under: Uncategorized by Ida Legnemark
Tags: « bemanningsföretag »
1 Comment »

Blir galen när Moderaterna twittrar ”Grattis alla kvinnor!”, som om 8 mars vore nån kommersiell jippodag, då män ska bjuda kvinnor på tårta och säga grattis. Det är ju en dag för politisk kamp och för att uppmärksamma orättvisor – inte mycket att säga grattis till, med andra ord…

Här i Borås gör vi en gemensam rödgrön aktivitet på Hemgården ikväll, med romska kvinnors situation i Sverige som tema. Det blir föreläsning, diskussioner med mera. Tyvärr verkar det som om jag kommer missa alltihop, eftersom jag är hemma med en liten tjej som håller på att få tänder

Internationella kvinnodagen är emellertid inte bara ett bra tillfälle att prata om kvinnors situation i Sverige, utan i hela världen. Vi, rödgröna tjejer i Kommunstyrelsen, har skrivit en gemensam text om detta:

Vi, kvinnor i Sverige, har fortfarande en bit kvar tills vi lever i ett helt jämställt samhälle, men vi har tack vare lång kamp åtminstone formellt samma rättigheter som män. Så är det inte överallt. Varje år flyr människor från tortyr, förtyck och dödshot för att söka en fristad hos oss i Sverige. Särskilt utsatta är många kvinnor. Idag, på den internationella kvinnodagen, vill vi särskilt uppmärksamma dessa kvinnors situation.

När människor söker asyl i Sverige är det viktigt att komma ihåg att det ibland finns speciella asylskäl för just kvinnor. Det är inte acceptabelt att skicka tillbaka kvinnor till en vardag av sexualiserat våld, hedersförtryck eller tortyr. Trots det möter vi fortfarande ofta i media berättelser om kvinnor som utvisas, trots uppenbara risker för sina liv. Svenska myndigheter behöver bli bättre på att uppmärksamma och ta hänsyn till detta.

På grund av hot om att utvisas lever många kvinnor som gömda. Många av dessa så kallade ”papperslösa” kvinnor lever ett fruktansvärt utsatt liv också när de befinner sig i Sverige. Risken att utnyttjas som svart arbetskraft, för knapp betalning och med hot om övergrepp, är överhängande. De har inte heller rätt till sjukvård eller mödravård. Vi menar att papperslösas villkor är en viktig rättvisefråga och en fråga om mänskliga rättigheter.

Vi kvinnor i Sverige har ännu inte uppnått total jämställdhet, men medan vi fortsätter vår kamp för till exempel rättvisa löner och rätt till heltid, får vi inte glömma att bristen på jämställdhet för många kvinnor världen över är en fråga om liv och död. Vi vill visa vår solidaritet och vårt systerskap med dessa kvinnor och slå ett slag för en generös flyktingpolitik, som tar hänsyn till kvinnors asylskäl.

Dela

Filed under: Uncategorized by Ida Legnemark
Tags: « 8mars - Feminism »
2 Comments »

Den 8 mars – internationella kvinnodagen. Kanske årets finaste dag, men samtidigt dagen då alla, med vitt skilda motiv, försöker framstå som kvinnornas förkämpar. Nåväl, det är väl fint; vi vet ju att det finns massor att göra i ”världens mest jämställda land” innan vi verkligen är jämställda – men det behövs ett feministiskt engagemang varje dag, året om.

Ute i landets alla kvinnojourer bedrivs livsviktigt arbete varje dag, men den ekonomiska verkligheten är ofta bister. I Borås har vi turen att ha en välfungerande, fristående jour vars verksamhet till största delen bekostas av Borås stad. Så ser det tyvärr inte ut överallt. Därför är jag stolt över att Vänsterpartiet nu kräver ökat statligt stöd till kvinnojourerna, 200 miljoner kronor i vårbudgeten, närmare bestämt. Läs Jonas Sjöstedts artikel här!

På tal om jämställdhet och feministisk analys – läs och lyssna gärna här om vad som är på gång i Borås! Snart ska äntligen genderbudgeting, jämställdhetsintegrerad budget, bli verklighet. Omfördelning av resurser utifrån behov, inte utifrån kön.

Dela

Filed under: Uncategorized by Ida Legnemark
Tags: « internationella kvinnodagen - kvinnojouren »
2 Comments »

På fredag ska jag delta i en debatt om sociala medias roll för det lokala, politiska samtalet (kolla på SVT2 kl. 10!), en av de stora fördelarna med sociala media är den direkta respons men får på politiska utspel etc. MEN för er som inte gillar dessa nymodigheter kan jag upplysa om att traditionella pappersbrev också funkar! Idag fick jag nämligen post: klagomål på min debattartikel om att republik borde införas. Det är faktiskt ganska rart att min lilla artikel fick en snubbe att skriva brev, leta reda på min adress, köpa frimärke… ja, en hel massa besvär för att få kalla mig ”komunist”. Jag gillar särskilt meningen: ”Ni är bara grå, grå, grå av vilken anledning ska du yttra dig om vårt kungahus, det enda som ger oss glädje o lite guldkant på tillvaron”. Stackare! Kan inte vara ett alltför kul liv, om kungahuset är det enda som livar upp. Det är också lustigt att jag, som inte vill att man ska kunna ärva ett ämbete i Sverige (ganska modest, demokratisk viljeyttring), sägs passa bättre in i diverse ”komunist länder” (där t.ex. Nordkorea är ett bra exempel på ett ställe där man också ärver sin maktposition). Nåväl, sociala media i all ära – men ibland piggar det onekligen upp med ett pappersbrev!

Dela

Filed under: Uncategorized by Ida Legnemark
Tags: « kUngen »
2 Comments »

Roligt att BT idag hade flera kritiska artiklar med anledning av prinsessfödseln. Lite tråkigt samtidigt att inte min debattartikel kom med – får publicera den här i stället!

Det var en gång i ett land långt upp i norr, inte alls för länge sedan utan 2012, en kronprinsessa som födde en dotter. Det var ett mycket märkvärdigt barn, ty hon var mer värd än andra barn. Det skulle hela kungadömet fira, med pompa, ståt och prinsessbakelser.

Alla nyblivna föräldrar tycker nog att just deras barn är små prinsessor eller prinsar. Att ett barn föds till titeln prinsessa är ändå hopplöst omodernt. Än idag, 2012, finns det ett hålrum i den svenska demokratin. Alla barn är inte lika mycket värda. Fortfarande finns det ett ämbete som inte tillsätts utifrån duglighet, utan som ärvs. Ur individperspektiv är det såklart en inskränkning av barnets, det vill säga prinsessans, frihet – frihet att leka, utforska och göra sina egna val. Ur samhällsperspektiv är problemet naturligtvis än större. Att en spillra från feodaltiden sätter den politiska agendan i Sverige är skamligt – kungar och prinsessor hör hemma i sagoböcker, inte i ett modernt samhälle.

Kungahusets PR-konsulter försöker nu få monarkin att framstå som mer modern. För att få prinsessan att framstå som mindre otidsenlig ska hon inte namnges med ett traditionellt namn. Det sägs dessutom att hon ska få en så ”vanlig” uppväxt som möjligt. Att detta skulle göra kungahuset folkligt stämmer emellertid inte. Det finns bara en åtgärd som skulle göra prinsessan folklig och ge sagan ett lyckligt slut: att hennes privilegier avskaffas och att republik införs.

Dela

Filed under: Uncategorized by Ida Legnemark
Tags: « kUngen »
1 Comment »

Igår gjorde Alliansen och SD Borås gemensam sak i att rösta emot förslaget om en vegetarisk dag per vecka i våra skolmatsalar. Efter tre timmars debatt hade argument av typen ”vi vill inte tvinga barnen att äta vegetariskt” i olika former förts fram. Att bredda skolmatsutbudet med vegetariska rätter var tydligen väldigt hotfullt. Mest provocerande var det när FP svarade på min fråga om det är skillnad på att bara servera falaffel eller bara servera fiskbullar – vari ligger skillnaden i valfrihet? FP:s kommunalråd säger då att barnen ju redan idag kan välja att köpa en Big Mac om de inte gillar maten. Skulle antagligen vara roligt, men blev bara osmakligt. Alla barn har inte råd att köpa egen lunch, och vi vill väl inte heller att de ska behöva göra det? Nåväl, kontentan av debatten var att det var socialistiskt överförmynderi att servera vegetariskt en gång per vecka, men att det t.ex. bara serveras blodpudding en dag är liberal valfrihet. Snacka om att socialismen framstår som mer aptitlig!

Dela

Filed under: Uncategorized by Ida Legnemark
Tags: « vegetarisk skolmat »
2 Comments »

Äntligen! Idag publicerade BT min debattartikel om Reinfelds ”jobba till 75-utspel”. Läs den här:

Fredrik Reinfeldt är sannerligen överraskningarnas man. I en tid då ungdomsarbetslösheten når rekordhöga siffror, lanserar statsministern ett förslag om att svenska folket bör jobba till 75 års ålder. Det är inte bara ett slag i ansiktet på alla de, exempelvis hårt arbetande inom vård och omsorg, som redan idag är utslitna långt innan nuvarande pensionsålder. Det är också ett hån mot alla de ungdomar som inte kommer in på arbetsmarknaden.

Reinfeldt menar att vi måste jobba längre, för att ha råd att upprätthålla en hög levnadsstandard. Med ett försvagat system, där pensionspengar spekuleras bort på börsen och pensionärer tvingas skatta mer än arbetstagare, kan det förstås vara lockande att arbeta längre än till 65 års ålder. Frågan är emellertid för vilka grupper detta är möjligt. Knappast för undersköterskan som slitit med tunga lyft i äldreomsorgen i trettio års tid.

Forskning visar att hälsa och livslängd kan kopplas samman med en persons utbildningsnivå. Den som har akademiska studier i bagaget, och därmed ett troligtvis betydligt mer varierande och fysiskt enkelt arbete, lever längre och blir friskare. För den här gruppen innebär det inte något direkt problem att arbeta några extra år. De som haft tunga, lågavlönade yrken däremot, kommer tvingas ta en tidigare pension och klara sig på knappa resurser. Så vill Fredrik Reinfeldt befästa och förstärka klasskillnaderna intill döddagar!

Oavsett om man orkar eller ej, om man har ett meningsfullt och roligt arbete eller ej, måste vi ändå fråga oss om Reinfelds förslag är rimligt. Borde det inte vara mer samhällsnyttigt att ge ungdomar en chans att komma in på arbetsmarknaden och äldre en välförtjänt vila efter ett långt yrkesliv?

Dela

Filed under: Uncategorized by Ida Legnemark
1 Comment »

Uppmärksamma radiolyssnare hörde kanske nyheten att jag och Boråsvänstern motionerar om förbättrat arbete mot våld i nära relationer. Här kan ni läsa hela motionen:

På uppdrag av Sociala omsorgsnämnden har kommunens arbete med våld mot kvinnor genomförts, ”Projekt Kvinnofrid”. Utredningen visar på flera brister, bland annat att ingen förvaltning har det övergripande ansvaret för frågan, utan att många olika instanser ska arbeta med det – risken är då uppenbar att det som är allas ansvar blir ingens ansvar. Det finns också ett stort behov av ökad kunskap hos Borås stads anställda för att möta den här problematiken.

Våld i nära relationer är ett samhällsproblem och förekommer i alla socialgrupper, i såväl hetero- som homosexuella relationer och kan drabba både kvinnor och män. De flesta som utsätts är dock kvinnor, uppskattningsvis drabbas 4000 kvinnor i Borås varje år, men bara en liten del av dessa nås och får hjälp.

Vänsterpartiet anser att arbetet mot våld i nära relationer är en folkhälsofråga som borde få högre prioritet i kommunens arbete och föreslår därför:

• Att en förvaltning får huvudansvaret för arbetet mot våld i nära relationer

• Att denna förvaltning arbetar vidare med de åtgärder som Projekt Kvinnofrid tagit fram

Dela

Filed under: Uncategorized by Ida Legnemark
1 Comment »

Ikväll klockan 19 är det debatt om prostitution i Kulturhuset, Gudrun Schyman deltar liksom Camilla Lindberg – jag skall sitta i publiken och representera Borås-politikerna… med tanke på kvällens debattämne är det läge att återaktualisera en gammal debattartikel:

Prostitution och handel med människor för sexuella ändamål är allvarliga brott som fortfarande

existerar trots att både internationella organisationer, regeringar och frivilligorganisationer har

genomfört förebyggande insatser och straffat förövare under många år. I en FN-rapport om människohandel från 2008 konstateras att flera miljoner individer är offer för människohandel varje år. Av denna handel sker 79 % för sexuella ändamål, offren är till allra största del kvinnor och flickor [UNODC, Global Report on Trafficking in Human Beings, 2008].

I år är det tio år sedan den svenska sexköpslagen infördes. En lag som rönt stor uppmärksamhet internationellt, en lag som försvårar människohandel i Sverige och som även har minskat svenska mäns  sexköp. Den svenska lagstiftningen är en framgång, men trots detta ifrågasätts den av politiska grupper som vill släppa prostitutionen fri i Sverige.

Prostitutionsivrarna menar att var och en skall ha rätt att göra vad som helst med sin egen kropp, även sälja den, så länge det sker frivilligt. Att inrätta statliga bordeller eller att ge prostituerade F-skattsedel är inte främmande för svenska nyliberaler. Problemet är dock att om man inrättade dessa, för staten, inkomstbringande verksamheter, skulle naturligtvis Sverige fungera som en attraktiv marknad för människohandlare och lokala hallickar, vars tidigare olagliga verksamheter nu skulle omvandlas till legitima affärsrörelser. Legaliserar man prostitution minskar möjligheterna att bekämpa trafficking. Ytterligare en konsekvens blir att prostitution i  länder där den är legal ses som ett ”vanligt” arbete, istället för att som t.ex. i Sverige, betraktas som en allvarlig form av mäns våld.

Det innebär också att mäns och pojkars sexköp normaliseras och rent av förväntas, och att kvinnor och flickor som blir sexuellt utnyttjade inom prostitutionsindustrin ofta inte ges tillgång till organisationer och program som kan hjälpa dem att ta sig ur industrin.

För att lyckas med att förebygga och bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål måste åtgärderna sättas in mot problemets grundorsak: det vill säga mot mäns efterfrågan på kvinnor, barn och unga män, för sexuella ändamål. Den svenska sexköpslagen är just en sådan åtgärd, då den kriminaliserar köparen, men inte den som tvingats prostituera sig. Sedan lagens införande har svenska mäns sexköp minskat från att 13,6% av Sveriges män hade köpt sex till dagens 8%. Lagen har ett starkt folkligt stöd bland såväl kvinnor som män.

Det är beklämmande att nyliberalerna försöker få prostitutionsfrågan att handla om varje människas rätt att sälja sin kropp, för grundbulten i frågan om all prostitution, både den nationella och den globala över gränserna, handlar i själva verket om mäns efterfrågan. Det är den sexistiska inställningen att det är mäns ”självklara rätt” att köpa och sexuellt utnyttja andra människors

kroppar som upprätthåller systemet. Om män slutade att köpa kvinnors och barns kroppar skulle inte prostitution finnas.

Vi i Vänsterpartiet kommer aldrig att acceptera någon form av människohandel. Det är vår förhoppning att Sverige under sitt ordförandeskap i EU skall ta initiativ till kraftfulla åtgärder mot sexslavhandel och prostitution. Vi kommer att fortsätta kämpa emot trafficking och sexslavhandel i vårt arbete i EU-parlamentet och vi kommer  att försvara den svenska sexköpslagen och skapa opinion för att fler EU-länder inför liknande lagar.

Dela

Filed under: Uncategorized by Ida Legnemark
No Comments »