Aftonbladet utsåg i dagens tidning Lena Ek till den mest kompetenta svenska EU-kandidaten. Efter det var jag lite extra nyfiken på att höra Lena Ek i debatten. Tyvärr visade hon sig vara både korkad och arrogant. Hennes motiv till varför inte svenska folket skulle få rösta om Lissabonfördraget var med det mest grönköpingsmässiga jag hört i ämnet.

Det är ju lätt att hålla med Hanna Löfqvist om fördragets innehåll. Det är väsentligen samma som den förhatliga ”EU-konstitutionen”.

Däremot är det en missuppfattning att man kan säga nej till Lissabonfördraget. Man kan bara inte säga ja. Lissabonfördraget finns där och möjligheten för Irland att ratificera kommer att ligga där för evigt. Egentligen borde man ha med ett bäst-före-datum på varje fördrag med innebörden att om inte alla sagt ja inom fem år från undertecknandet så faller fördraget. Så gör man i USA med tillägg till konstitutionen.

Det stora problemet för Irland är ju att dess regering faktiskt skrivit på ett avtal som de inte kunde sälja hemmavid.