Idag är det ett år sedan Israel inledde sin blodiga attack på Gaza. Kriget varade i 22 dagar och minst 1300 palestinier dog och 5000 skadades, många av offren var civila – minst 300 av dessa var barn.13 israeler dödades. Kriget resulterade, förutom i enormt mänskligt lidande, i omfattande materiella skador i Gaza. Dessa plågas Gaza-borna fortfarande av. Förstörelsen omfattade, enligt Human Rights Watch, bland annat raserades 3540 hem, 268 fabriker, skolor, fordon, brunnar, infrastruktur med mera. Rekonstruktionen går mycket långsamt på grund av Israels ännu pågående isolering av Gaza. Idag faller inga bomber över Gaza, men det är inte detsamma som att det råder fred.

Enligt FN:s utredning av kriget, den så kallade Goldstone-rapporten, använde Israel oproportionerligt våld mot civila, även palestinska Hamas kritiseras och båda sidorna bedöms ha begått krigsbrott. Än så länge har båda sidor underlåtit att göra något åt anklagelserna om krigsbrott. Hur länge kan omvärlden acceptera detta?

Visserligen har Israels isolering av Gaza kritiserats av såväl Sverige som av EU, men när det gäller att omsätta de fördömande orden i handling går det inte lika lätt! Sverige har ett omfattande politiskt och ekonomiskt samarbete med Israel och EU:s mycket gynnsamma handelsavtal med Israel har nyligen uppgraderats. Hur kan man tro att de europeiska uppmaningarna om upphävande av Gazas isolering skall hörsammas, när man samtidigt belönar Israel med ekonomiskt samarbete?

Ett år efter kriget i Gaza är det mänskliga lidandet fortfarande ett faktum, bristen på medicin, mat, bränsle och byggmaterial hindrar återupprättandet av ett fungerande samhälle. Idag demonstrerar människor världen över för att Israel skall häva isoleringen av Gaza. Vi kan inte lämna Gaza-borna åt sitt öde, vårt fördömande av den israeliska blockaden måste eka högt och återföljas av politiskt agerande för fred och frihet i Gaza.

Filed under: Uncategorized by Ida Legnemark