Motionen om jämställd kultur fick mer uppmärksammhet än vad jag hade förväntat mig. Idag skriver jag på GT:s debattsida (ni som läst motionen känner igen det mesta!):

Valår reduceras den politiska debatten ofta till våra mest grundläggande behov; vård, skola och omsorg, men i en levande demokrati krävs mer än så. Kulturen är en viktig del av vår välfärd. När kultur är som bäst underhåller och utmanar den – men kultur handlar inte bara om underhållning. Konst formar och påverkar människor. Därför är det av yttersta vikt att kulturen speglar både kvinnor och män. Som feminist och vänsterpartist vill jag se en förening av arbetet för ökad jämställdhet och kultur för alla.

I såväl historieböcker som på museer skildras den historiska utvecklingen ur männens perspektiv. I våras presenterades en granskning av läromedel i historia. I de fyra granskade läromedlens register namnges hela 930 män, men bara 62 kvinnor. Man kan lätt få känslan att den historiska utvecklingen drivits av män, att kvinnorna i bästa fall har stått bredvid och sett vackra ut. Kvinnors historia, livsvillkor och kamp för jämställdhet skildras inte heller på våra museer – den har inte värderats högt och riskerar därför att glömmas bort. När det gäller val av konstnärer sägs det att det är kvaliteten som styr, men det verkar inte vara ovanligt att slentrianmässigt välja manliga konstnärer. Så ser det till exempel ut på Borås internationella skulpturfestival -  22 av 30 utställare är män. Tittar man på motiven är det också slående att de flesta och de största skulpturerna föreställer just män; Pinocchio, Bodhi, Catafalque och Knallen. Budskapet är tydligt: det offentliga rummet kontrolleras av och är till för män.

Vi feminister, vänsterpartister, vet att det är viktigt att även kvinnors historia visas upp. Kvinnor har spelat en avgörande roll i min hemstads, textilstaden Borås, historia. Inte minst som arbetskraft. Många är de kvinnor som från hela Europa invandrat till Borås för att arbeta på exempelvis ”Algots”. Kvinnor som varit med och byggt upp välfärdssamhället och välståndet i Västsverige. I likhet med många andra boråsare har jag släktingar som arbetat vid det löpande bandet, som slitit hårt och med värkande axlar betalat textilindustrins profit. Men Algots-arbeterskan står inte staty i Borås. Det är inte rätt att osynliggöra kvinnornas historiska betydelse. Jag har därför föreslagit att en permanent kvinnohistorisk utställning, som speglar Borås och Sjuhäradsbygden ur kvinnoperspektiv, inrättas på något av de kommunala museerna.

Kulturen är en viktig del av vår välfärd. Dess roll är att roa och provocera, berätta om vår historia, debattera vår samtid och visionera om vår framtid. Genom att tillföra ett feministiskt perspektiv i kulturpolitiken kan vi komma ett steg närmare det jämställda samhället. Det är dags att kvinnors historia får synas, i såväl läromedel som på muséer. Kvinnors kulturskapande måste uppvärderas och kvinnliga konstnärer få större möjlighet att visa sina verk i det offentliga rummet. Vi kvinnor har spelat en avgörande roll i den svenska historien och vi kommer definitivt att spela en viktig roll även i framtiden.

Ida Legnemark, riksdagskandidat för Vänsterpartiet

Filed under: Feminism, Kultur by Ida Legnemark