Vem bryr sig om barnen?
fredag, september 10th, 2010Skattesänkningar, pensionärer och en och annan bröstpump.Mycket har det pratats om i valdebatten, men alldeles för sällan om barnen. Jag gör ännu ett tappert försök att få BT att nappa på en debattartikel om det viktigaste vi har, våra ungar, vår framtid.
”Alla barn har samma rättigheter och samma värde, alla barn har rätt till social trygghet, skola och fritid”. Barnkonventionen borde vara det viktigaste dokumentet för en kommun att följa, men allt för ofta går ekonomin före barnens bästa. För mig som vänsterpartist är alla barns möjlighet till ett gott liv avgörande – solidaritet med barnen måste gå före stora skattesänkningar till dem som redan har det bäst.
Barnkonventionen säger att alla barn har rätt till en rimlig levnadsstandard, utifrån varje lands förhållanden och förutsättningar, men så är det inte. Det är stor skillnad mellan att vara barn till ensamstående eller sammanboende föräldrar, det är stor skillnad mellan att vara barn med utländsk eller svensk bakgrund. Det är inte rättvist. Därför behövs det först och främst en väl utbyggd gemensam välfärd. Vi föreslår följande för Borås barn:
Mindre barngrupper i förskolan och på fritids.
En bra, avgiftsfri skola med ökad lärartäthet så att alla barn blir sedda och får hjälp.
Fritidsgårdar som är öppna även på lov och helger.
Avgiftsfri Kulturskola.
Näridrottsplatser för spontanlek och -idrott ute på stadsdelarna.
Välfärdssatsningar gynnar alla barn, men är extra viktiga för dem som har det tufft hemma.
Bara i Borås lever 4000 fattiga barn. Det behövs riktade satsningar för att minska fattigdomen. Det handlar exempelvis om att förbättra för ensamstående föräldrar, som är en mycket utsatt grupp. Var fjärde ensamstående mamma i Sverige lever i fattigdom. Genom att höja underhållsstödet och bostadsbidraget för ensamstående, skulle man förbättra livsvillkoren för många av de fattiga barnen. Vi har inte råd att strunta i barnfattigdomen. Varje barn som drabbas av fattigdom och utanförskap får det svårare att klara sig än sina jämnåriga – det orsakar lidande och innebär dessutom slöseri med mänskliga resurser.
Barnperspektivet måste beaktas vid varje politiskt beslut och speciella åtgärder måste vidtas för att eliminera barnfattigdomen. Det behövs en stark, gemensam välfärd och en solidarisk omfördelning av resurser. Inget barn ska behöva leva i fattigdom i ett land som är så rikt som Sverige. Alla barn ska ha samma rättigheter och samma värde, rätt till social trygghet, skola och fritid.



