Förhoppningsvis på BT-debatt inom kort…

I torsdags röstade kommunfullmäktige ja till handlingsplan och program för jämställdhet i Borås. Jag har haft förmånen att leda den tvärpolitiska grupp som under drygt ett års tid arbetat fram de här dokumenten. Det har varit intensivt, men jag vågar påstå att jag pratar för hela gruppen när jag säger att vi är stolta över vårt arbete.

I år är det 90 år sedan Sverige införde kvinnlig rösträtt. Sedan dess har mycket hänt; den politiska representationen är nästan lika hög bland kvinnor som bland män, samtidigt återstår mycket att göra innan kvinnor och män de facto har lika mycket makt.

Att kvinnor formellt har samma rättigheter som män och att båda könen finns jämnt representerade i politiska församlingar är en förutsättning för jämställdhet, men ingen garant för densamma. Verklig jämställdhet är en fråga om makt – inte enbart en fråga om representation, det handlar om ekonomisk makt och makt över sin egen kropp, att få vara sig själv oberoende av kön. Nu tar vi ställning för konkreta åtgärder för att öka den verkliga jämställdheten i Borås.

Ekonomisk makt handlar om möjligheten till egen försörjning oavsett kön. I Sverige tjänar kvinnor fortfarande bara ca 80% av vad män tjänar, och undersökningar gjorda av SKL visar att resurser i kommuner och landsting ofta fördelas utifrån kön snarare än utifrån behov. Därför ska kommunen utreda om kvinnodominerade yrkesgrupper i Borås Stad har osakliga löneskillnader som inte kan förklaras, och ta fram åtgärder. En arbetsvärdering skall genomföras. Kommunen ska även ta fram regler för hur genderbudgetering ska tillämpas i samtliga nämnder och bolag. Genderbudgeting innebär att resursfördelning mellan kvinnor och män synliggörs och jämställdhetspolitiska mål tillförs budgeten.

Makten över sin egen kropp har kvinnor stegvis ökat i Sverige, i form av exempelvis rätt till preventivmedel och abort. Dock är detta fortfarande det kanske mest eftersatta området när det handlar om jämställdhet. Hotet om sexualiserat våld är en realitet både i hemmet och i det offentliga rummet, men också på våra arbetsplatser – exempelvis i våra skolor. Kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt ifrågasätts och skuldbeläggs. En förklaring är stereotypa uppfattningar om ”manligt” och ”kvinnligt”, fördomar och bristande kunskaper. För att ta ett första steg på vägen mot ett Borås där vi inte delas in i fack utifrån vårt kön, utan behandlas som individer, ska en bred utbildningsoffensiv genomföras, som når alla våra anställda. En satsning som finansieras av SKL:s projekt ”hållbar jämställdhet”.

Detta var bara några exempel på vad som föreslås i den plan och det program Borås antagit. Det handlar om förslag som förskjuter maktbalansen mellan könen – något som brukar provocera, just därför är det glädjande att det finns en bred politisk uppslutning för förslaget och att fullmäktige (äntligen!) visat sig inse vikten av verklig jämställdhet mellan kvinnor och män.

 

Filed under: Feminism, Lokalpolitik by Ida Legnemark